Studierna har den senaste tiden, logiskt nog, tagit upp en stor del av min tid varav tid till bloggen inte funnits. Men nu är en ny kurs uppstartad och i full gång. Nu studerar jag "Läroplansteori och didaktik i förskolan". Relativt knepig till sin början men jag tror bestämt att det börjar klarna en hel del, som tur är ;-) Kursen inleds med didaktiken; läran om lärandet, vilket kan låta lite överambitiöst, men är en otroligt viktig del i verksamheten! 

Dagen kommer därför också att innehålla en hel del läsande men också mycket roligt. Solen skiner för fullt utanför fönstret och termometern visar varma temperaturer, får hoppas det är så ute också, och då ska kaninerna ut och lufta sig! Igår fick de en mindre modell av fotboll som jag hoppas kan sysselsätta dem en aning. Tendenser till osämja i buren har visat sig och orsaken till det kan jag till 99% bestämma till icke stimulerade kaniner! Därmed hoppas jag på att det ska bli vår ordentligt nu så att den nya (större) kaninburen kan ta form och kaninerna kan komma ut och bli mer aktiverade... men efter nattens nästan -7 grader verkar den långt borta. 

Vi får njuta av de varma dagarna under tiden vi väntar ;-) 

Då är söndagen här, sista dagen på den här veckan. Den ska jag spendera på husvisning, studier och kaffebesök. Veckan som kommer lär bli tuff, nu drar det ihop sig och kursen "Specialpedagogiskt förhållningssätt i förskolan"  börjar lida mot sitt slut. Med andra ord betyder det; hemtenta. Vad jag kan utläsa från handledningen och mötet med kursansvarig lärare i början av kursen, blir den inte att leka med. Dags att förbereda sig på många svordomar och slitet hår ;-)

Oh, tänk, ändå tycker jag att studierna är stimulerande! 

...och ännu en vecka har gått. Det har varit en intressant vecka, ämnet specialpedagogik är mycket intressant att läsa om. För det jag i stora drag har kunnat utläsa är huruvida man i skolan ska, inte bara inkludera alla elever/barn utan även specialpedagogiken. Alltså ett pågående föränderligt förhållningssätt till ämnet specialpedagogik. Jag vill tipsa om en mycket bra artikel skriven av Peter Karlsudd och heter "Sortering och diskriminering eller inkludering" . Den har fått mig att skapa en del ifrågasättanden kring texten och det har funnits mycket reflektion kring det han skrivit. Mycket bra! 

Som sagt, idag är det fredag och en presentation vid Linnéuniversitetet väntar på mig. Lika trevligt som alltid! Efter den blir det hem och förhoppningsvis kunna sätta mig i solskenet för att vidare studera ämnet specialpedagogik. 

Trevlig fredag och var rädda om varandra! 

Tycker inte veckan kan börja bättre,  solsken idag igen! Och sovmorgon. Hu, så gutt. 

Denna veckan bjuder mig som student på "Intervjumetodik" samt en intervju att bita i och som under slutet på veckan ska redovisas. En mycket soft vecka! Men snart lär det komma en tuff period igen, jag hoppas dock att det dröjer...skönt att inte vara stressad!!

Kaninerna har börjat vara ute om dagarna nu och verkar stortrivas med det. Matte förespråkar också mycket utevistelse nu när jag insett att Hannah blivit överviktig. Ny utebur ska köpas in och grävas ner, dock får det vänta lite eftersom vi har andra planer i luften! 

Här är vår "lilla" Hannah i vinterburen! 

Vilken härlig dag det var igår, solen sken och jag kände lite vårkänslor! Kaninerna var ute hela dagen och verkade trivas bra med det, för in ville de inte framåt kvällen! Ännu en solig dag verkar vara igång, solen skiner och det är inte speciellt kallt. 

Tillsammans med kaffekoppen tänker jag fördriva denna morgon med att läsa Linda Pallas avhandling; "Med blicken på barnet" . De första sidorna har fångat mitt intresse och jag hoppas att resten av den också lyckas med det! Hon skriver på ett lättsamt men ändå formellt språk, det gillar jag. Dock gillar jag inte att läsa en avhandling från en datorskärm, men jag får tänka på miljön en gnutta och inte skriva ut! 

Sommar...

Vädret, vi skyller humöret på vädret och vädret skyller vi på människorna. 

Slutsatsen, lite halvt vågat, är väl att vi får skylla oss själva att vi är lite neråt på grund av vädret, i allmänt prat. Ja, tur att vi källsorterar i alla fall...

 Idag ska det skrivas ett anförande till torsdagens semniarie, i mitt fall om rörelsehinder och utifrån boken "Armlös, benlös men inte hopplös"  av Mikael Andersson. Med relevanta kopplingar till faktatext, som de så fint står. Uppgiften i sig är inte svår och hos mig finns ett stort intresse inför den. Men vart finns motivationen och lusten att göra den precis nu? 

Jag skyller på vädret, tar en kaffe till och letar efter motivationen... 

 En bild som får mig att längta efter sommaren ännu mer är denna vackra bild som jag tog förra sommaren! 

Söndag, vilans dag. 

För en gång skull tänker jag vara hemma. Ta tag i de där små 'måstena' som inte har blivit av den senaste månaden. Två exempel är sonens konst som endast kommit i sina ramar men inte upp på väggen, upphängning är inköpt men längre än så har jag inte kommit. Den nya lampan han fick för ca 2 veckor sedan, har faktiskt nu under förmiddagen kommit upp tack vare sambon. Skönt och tusen tack för en spark därbak!

I studiernas värld läser jag nu en kurs som heter "Specialpedagogiskt förhållningssätt i förskolan" 7,5hp. Mycket intressant! Första seminariet hade vi i fredags och det gav en hel del tyckte jag,  nya ögon att se med och jag hoppas att det kommer att bli mycket mer av det! I denna kurs läser jag boken "Armlös, benlös men inte hopplös" av Mikael Andersson och det är en mycket fängslande bok som man inte vill lägga ifrån sig. Den grep tag i mitt intresse från första sidan, varför har jag inte kommit fram till riktigt än. Kanske min nyfikenhet att få kunskap och insikt i hur man utan armar och ben lever livet, på ett sätt. Desto längre jag har kommit i boken, desto mer förtvivlad, positivt, glad och ledsen har jag blivit med honom! Jag beundrar verkligen Mikael och hans kämparglöd!

På tal om läsa, kan jag berätta lite om min resa till ögonmottagningen i veckan som gått. 

I höstas fick jag, som många andra, hem ett erbjudande om att göra en gratis synundersökning. Eftersom jag inte kunnat läsa texten på tvn om kvällarna den senaste tiden och haft diverse andra problem, ansåg jag att det var ett ypperligt tillfälle att kolla den. Tankarna när jag gick dit var att orsaken till mina problem var flera års studerande och mycket arbete framför datorn, klart att ögonen var trötta och behövde vila lite.

 Resultatet blev en remiss till ögonmottagningen i Kalmar. I veckan åkte jag dit och träffade en mycket trevlig ortopist! Berättade jag om mina problem och givetvis vad jag trodde var orsaken till detta. Samt att jag var säker på att lite vila från datorn skulle räcka som åtgärd. Detta berätta jag i en ganska övertygande och självsäker ton, ska tilläggas! Efter en rad men olika undersökningar, fick jag avslappnande droppar i ögonen för att hon senare skulle göra en mätning. Vad det var för mätning och vad den där apparaten gjorde, förstod jag aldrig.

Hur som haver, dessa droppar! Det var bland de otäckaste jag gjort. Tankarna gick då till de människor som lever men en relativt grav synskada hela tiden. Vilka experter de är! Jag tyckte det var jobbigt, milt sagt. Inte bara det att jag inte såg mer än vilka färger som fanns framför mig, utan tanken på att jag inte kunde kontakta en enda människa via telefon på ett självklart sätt, jag kunde inte läsa någon tidning som låg bredvid mig och få reda på några nyheter, inte heller hjälpa någon annan om de frågat om något som innebar att läsa eller visa vägen. Det var många tankar i mitt huvud under tiden jag hade detta medel i ögonen!

Efter 20 minuter var det dags att göra mätningen. Det gick hur bra som helst. Sedan var det dags att höra resultatet. Jag var inte nervös ett dugg eftersom jag var så inställd på att min teori och min egenskapade åtgärd skulle vara det rätta. 

Dold skelning och översynt blev resultatet och med detta glasögon satta på näsan! 

Återbesök om en månad och på något sätt intalar jag mig själv att det då kommer räcka med läsglas. 

Att jag är så negativt inställd handlar inte om att jag inte tycker om glasögon. Det gör jag och jag tycker det är jättesnyggt! Alla i min närmsta släkt använder glasögon på något sätt. Anledningen är att jag vet hur DYRA de är. Smålänningen som bor i mig är i detta fall väldigt framträdande. Tror jag!? 

Men också är allting relativt. Vi i Sverige ska vara glada att vi har glasögon att tillgå överhuvudtaget och på ett så lättillgängligt sätt. Att de är dyra, är kanske det mest problematiska för många. 

Fortsatt trevlig söndag! 

Konstigt nog är det aldrig svårt att gå upp ur sängen en fredag, kanske för att det vankas fredagsmys med både familj och djur!? ;-) 

Dock har vi ett droppande väder här i söder, men vad gör väl det!?

Här är en bild jag tog förra året i min mormors trädgård.